empheliesblogg

är det meningen att det ska vara du och jag, bara vi två tills döden skiljer oss åt? eller är det bara så vi tror att det kommer vara, eller, tror vi ens det? kärleken kan som sagt vara väldigt svår, krånglig och påfrestande och i vårat fall, älskling, då har den varit omöjlig helt enkelt.. men det är ju fortfarande du och jag, men varför känns det på något sätt då som att det inte riktigt är som det ska vara? är det bara osäkerhet inför framtiden som jag känner eller är det en sån där magkänsla som min mor alltid sa åt mig att följa som liten? jag vet inte längre, det enda som jag vet är att både du och jag, vi behöver ta oss lite tid att känna efter, lite tid att tänka.. för att det är ju faktiskt vårat förhållande som det här handlar om och hur det ska bli i framtiden kan ingen veta.. men om vi fortfarande vill "vara oss" i framtiden så vet jag att vi behöver ta ett beslut, ett alldeles eget beslut hur vi känner, för att det här är egentligen inte "vårat" val utan det är ditt val & mitt val.. så låt oss känna efter älskling, för att jag vet att vi båda behöver det <3